Stickläger 9-12.2.2017 Klövskog

lördag 15 april 2017

Zickzack

Inspirerad av Anne på senaste stickmyset satte jag igår kväll upp för en halsduk. Jag har otaligt många stickade sjalar men inte en enda stickad halsduk, det måste fixas nu!



Jag grävde i mina garngömmor och hittade två välmarinerade sockgarnsnystan, Noro Kureyon sock, som nu blir denna halsduk! Mönstret är gratis, du hittar det här.

Glad påsk mina vänner!

söndag 9 april 2017

På stickorna

Återigen har det gått en tid utan blogginlägg. Så är det ibland, livet rusar på och man hinner inte med allt. Men nu, en uppdatering på vad jag riktigt stickar just nu.

Först ut, Neon cardigan. Jag stickar koftan i mitt favoritgran, merino och tussah silke, som Ann-Britt har färgat. Tyvärr är det här ett garn som kommer att utgå, får hitta ett nytt favoritgarn :) Har nu kommit så långt som till ärmarna. Har en ärm på var rundsticka, en tråd inifrån och den andra utifrån nystanet, stickar dem samtidigt. Dessvärre verkar jag ha nåt mot ärmstickning, har lyft koftan till sidan... Kanske jag plockar fram koftan i dag, en hel lång ledig dag, med avbrott för röstning, kanske gör att jag får koftan klar?




Ett par helt vanliga sockor åt maken. Garnet är grå-svart, inte ljusblå-blå som på bilden. Men visst är det ett vackert golv jag fotat sockan på? Det är golvet uppe i konjaksrummet i herrgården, golvet är från 1800-talets början.



Ett handnystat nystan, Madelinetosh twist light i färgen gemini twins. Så otroligt vackert!




Är just nu lika långt på socka två som på bilden. Det här var min resestickning förra veckan när jag var till Umeå.




Och så Piece of silver. Tröjan finns med i första numret av Laine magazine (andra nr utkommer nu i maj) (tidningen kan köpas bland annat på Snurre). Jag hade lite svårigheter att få till tätheten, men skam den som ger sig! Om jag gjorde den som enligt mönstret skulle jag har ca 10 cm kvar på kroppen, men jag vill inte ha en midjetröja så jag stickar minst 25 cm till. Bara räta maskor i all oändlighet. Kan hända jag sparar denna stickning tills sticklägret veckan efter påsk, bra då man inte behöver tänka nåt över huvud taget utan bara kan umgås :)







Lägret ja, nu är det inte länge kvar! Samtidigt som jag väntar så på att få träffa mina stickvänner och sticka i fyra dagar så planerar jag redan höstens och vinterns läger. Till det andra är kursdragaren klar, ännu väntar jag på bekräftelse till det första. Spännande!

Vad stickar du på just nu?

söndag 19 mars 2017

Uppdatering

Det har varit lite tyst här på bloggen den senaste tiden. Det har varit så mycket på jobbet så orken har inte funnits att blogga, tyvärr. Nu är del 1 av hotellrenoveringen klar så nu kan jag landa lite.

Jag har stickat klart en del saker, alltid trevligt! 

Jag har stickat en ärm på min Clam (ahoi)-tunika.




Jag har stickat klart och blockat min gröna Vitamin D-kofta, även den midnattsblå Nurmilintu-sjalen är färdigblockad idag.




Jag har stickat en till ärm!




Vilma tar en vilopaus på mina garner, Hedgehogs fibres sock är en klar favorit, mjukt och gosigt hälsar hon.




Viktigt det här med vila.




En mussla i blöt.




En provlapp som hoppeligen kommer att bli en Sammal! Garnet är Tuulias Kipinätär i färgen Kunigatar.




Efter att Clam föll av stickorna plockade jag upp ett gammalt WIP, koftan Neon. Stickar i Ann-Britts ljuuuvliga merino/tussah silke, ett absolut favoritgarn!




Tadaaa! Min Clam blockas! Idag är tunikan klar att användas :)




Söndagen kommer jag att spendera i mitt ny-stylade vardagsrum, tack för hjälpen Lee!, stickandes på Neon och Sammal. Ha en underbar dag!!

torsdag 9 mars 2017

Stickläger i Klövskog

I början av februari ordnade jag det första sticklägret i södra Finland, i Klövskog för att vara mer exakt. När vi kom fram möttes vi av ett strålande Holma som badade i solsken.




Första kvällen fick jag min Nurmilintu färdig, den blockas just nu...




Jag stickade en mössa, en Langfield, i garnet jag köpte i Afrika. Den blev färdig samma dag.






Iina Tainiola ledde oss in i sjaldesignens underbara värld.





Växtfärgat, så vackert!




Självklart! :D





Jag började på en sjal, får se om jag får den färdig ;)




Nu är det 1½ månad till vårens läger på Pörkenäs, räknar dagarna!! Ett vinterläger är insatt i november utöver lägret i september, så vi har mycket att se fram emot!

lördag 4 mars 2017

Ett foto i timmen

Idag är det EFIT, vi fotar en gång i timmen. Andra som gör det hittar du här.

9-tiden

Väntar att kaffet ska bli klart, beundrar den underbara buketten jag köpte igår. Ranunkel måste vara den vackraste blomman!



10-tiden

Har satt igång en tvättmaskin, druckit mitt kaffe och nu sist varit ute med Vilma på morgonpromenad. -4 grader, mulet. I går när vi gick och sova var det -14 grader...



11-tiden

Då ska jag sätta mig ner och sticka de sista varven på min gröna Vitamin D-kofta. Garnet har Ann-Britt färgat, ljuvligt garn med merino och tussah silke.




12-tiden

Då viker jag rentvätt. Utsikten gör att jag måste anstränga mig och verkligen vika klart och inte börja rota i min stash :D




13-tiden

Stickar det sista varvet innan avmaskningsvarvet. Måste fixa mat före det dock.




14-tiden

Kollar till risgrynsgröten. Hungrig.




15-tiden

Min kofta är klar! Trådarna är fästa, nu ska den bada för att blockas.





16-tiden

Vi hämtar hem maken som har varit i Lahtis med bussen. Vilma är minst sagt lycklig över att han är hemma.




17-tiden

Jag nystar restgarnet från koftan på tummen. Koftan badar.




18-tiden

Sätter jag upp ett par sockor. Mönstret till sockan Siv finns i första numret av Laine Magazine.




19-tiden

Fixar varma smörgåsar.




20-tiden

Då krafsade jag mig i huvudet, fattade inte mönstret på dom gröna sockorna så jag rev upp dem.

21-tiden

Sockor som inte kräver nån tankeverksamhet. Ska sticka vidare på dessa en stund för att senare hälla upp ett glas portvin och njuta av lördagkvällen. Tack alla ni som tittat in i dag, det här blir sista bilden den här gången. Sköt om er!



lördag 25 februari 2017

Sydafrika

Som jag skrev tidigare var jag och maken på en helt oförglömlig och underbar resa i januari. Så länge som jag har känt maken, i 24 år snart, har jag sagt att det år han fyller 50 ska han få besöka sin pappas grav i Pretoria i Sydafrika. Det har bara varit så. I september i fjol började jag planera mitt livs största överraskning, jag ville ge maken denna resa i julklapp/50-års present. Efter många om och men bokade jag så våra biljetter i oktober. Jag planerade och höll på, hade kontakt med makens släktingar på andra sidan jorden. När julafton väl kom var jag som ett nervöst litet barn, jag skakade när jag överräckte julklappen åt honom. Inte ett öga var torrt när han tog upp biljetterna till Johannesburg. Han hade två veckor på sig att landa i tanken om att få återse det land var han föddes.

Vår resa började med en natt i Holland hos makens kusin med familj. Jag stickade en randig socka.



På flyget ner till Johannesburg stickade jag faktiskt inte en enda maska. Det var mörkt i kabinen, vi flög på natten, och det fanns så många filmer att se på. Ja, sen sov jag ju också ;)

Atlanten dånar. Så mäktigt! Vi åkte upp längs kusten från Kapstaden för att stanna till vid Hout bay var vi åt middag.



Och vilken middag sen! Bläckfisk, musslor, kräftor, fisk... Så himla gott!




Vid Waterfront, Taffelberget i bakgrunden.




Vi åkte upp på Taffelberget för solnedgång. Så magiskt!




På makens födelsedag åkte vi till en lejonpark. Här finns tigrar och lejon som alla på ett sätt eller annat blivit misshandlade, här får de chans till ett värdigt liv. Majestätiska djur!




Spiceroute-vingården, för vin- öl- och chokladprovning!



Längs The garden route finns detta enorma träd, The big tree. 30 meter högt minst, kände mig som en myra. Vi åkte till Jeffreis bay för att besöka makens faster.



I Pretoria hade jag sticksällskap, en rotweiler.




Stickade på en brun socka, inte många varv dock.





Solen! Värmen!




På vägen hem gjorde vi ett stop till i Holland, den här gången hos makens andra kusin. Vi åkte bland annat till Zanche schaans, kallt men vackert!




En helt magisk resa som kommer att förgylla våra minnen för all framtid! Vi planerar redan när vi kan åka nästa gång :)

Jo, jag köpte ju garn också, förstås! Den mångfärgade härvan har redan blivit en mössa, Langfield.